Bästa bolån 2024: Sveriges topp 3 bostadslån just nu

Få har råd att betala en hel bostad med sparade pengar. Som tur är går det att köpa en bostad med hjälp av ett lån, så kallat bolån.

Bolånet är ett lån med säkerhet, vilket betyder att det är kopplat till en ”pant” som i det här fallet utgörs av bostaden du köper. Det betyder helt enkelt att banken som du har bolånet hos kan bestämma sig för att sälja bostaden om du inte har råd att betala tillbaka din skuld.

Att lånet har en säkerhet betyder också att du behöver betala en viss del av bostadens kostnad själv. Den här delen kallas för kontantinsats och för just bolån är den minst 15 procent av vad bostaden kostar. Är priset 2 miljoner kronor måste du alltså betala minst 300 000 kronor ur egen ficka.

Varför du måste betala lite av bostaden själv är helt enkelt för att banken vill täcka upp för eventuella värdeminskningar om de mot all förmodan skulle behöva sälja bostaden.

Hur stort bolån kan jag få?

Taket för bolån är i regel ganska högt eftersom bostaden fungerar som en säkerhet. Som mest får du låna upp till 85 procent av vad bostaden kostar. Resterande 15 procent betalar du som tidigare nämnt i kontantinsats. I början av 2024 har dock regeringen gett Finansinspektionen i uppdrag ta ställning till huruvida den maximala belåningsgraden ska höjas från 85 procent till 90 procent. 

Hur stort bolån just du kan få beror alltså på bostaden du ska köpa och hur mycket du kan betala i kontantinsats, men också på din personliga ekonomi. Även om du har råd att betala en stor kontantinsats måste du ju också ha en tillräckligt god betalningsförmåga för att kunna återbetala ett lån på flera miljoner.
En undersökning gjord av SBAB visar att den största andelen svenskar – hela 71 procent – har ett bolån på maximalt 2 miljoner kronor. Av dessa har 38 procent mindre än 1 miljon i lån medan 12 procent har bolån på mer än 3 miljoner kronor. Se diagram nedan:

Det finns olika typer av bolåneräntor

Bolån har i regel en individuell ränta som baseras på individuella faktorer, så som inkomst, utgifter och ålder, men också belåningsgraden. Förutom det kan räntan vara rörlig eller fast.

• Rörlig bolåneränta. Att bolåneräntan är rörlig betyder att den följer det allmänna ränteläget i landet. Är styrräntan låg är även bolåneräntan det och tvärtom. Den rörliga räntan ändras var tredje månad.
• Fast bolåneränta. En fast eller bunden bolåneränta är densamma under en viss tidsperiod, exempelvis 1, 2, 5 eller 10 år. Den här tiden kallas bindningstid och oftast är räntan högre på kort sikt jämfört med på lång sikt.

Rent historiskt har den rörliga bolåneräntan alltid varit lägre än den bundna och därför ett billigare alternativ. Samtidigt finns alltid risken för räntehöjningar som kan kännas i plånboken. En bunden ränta är i regel lite dyrare, men å andra sidan vet du alltid vad du ska betala under bindningstiden.

Skillnaden mellan list- och snittränta

Något du säkerligen kommer att stöta på när du läser om bolån är begreppen listränta och snittränta.

Snitträntan brukar vara mest intressant och relevant att utgå efter när du jämför bolån. Den visar nämligen vilken ränta bankens kunder har fått på sina bolån i genomsnitt den senaste månaden. Listräntan är istället bankernas högsta ränta de kan erbjuda. Du kan alltså inte bli erbjuden en högre ränta än listräntan.

Exempel på vad ett bolån kan kosta

Om du aldrig tidigare tagit ett bolån kan det vara svårt att veta vad du faktiskt kommer att betala. Låt oss därför ge dig ett exempel där du köper en bostad som kostar 2 miljoner kronor med en bolåneränta på 4 procent.

Bolån har vissa amorteringskrav

Tidigare var bolånen i Sverige amorteringsfria, vilket innebar att du bara behövde betala ränta på bolånet varje månad. Men i syfte att minska skuldsättningen bland de svenska hushållen införde regeringen 2016 ett nytt amorteringskrav.

Är belåningsgraden mellan 50 – 70 procent måste du numera amortera minst 1 procent per år och är den över 70 procent måste du amortera minst 2 procent per år. Förutom det ska alla låntagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst amortera ytterligare 1 procentenhet per år.

När du nått en belåningsgrad under 50 procent behöver du dock inte längre amortera på bolånet om du inte vill. Det kan dock ändå vara bra att göra eftersom det kan öka vinsten vid försäljning.

5 saker att tänka på vid bolån

Innan du tar ett bolån eller ansöker om ett lånelöfte finns det en del saker som kan vara bra att tänka på:

1. Räkna på din ekonomi. Ta reda på hur mycket du har råd att betala för bolånet varje månad. Ha gärna lite marginal för oväntade utgifter.
2. Se över kontantinsatsen. Utgå ifrån din kontantinsats för att se vilken bostad du har råd att köpa. I vissa fall är det möjligt att täcka hela eller en del av kontantinsatsen med ett blancolån, men var medveten om att det kommer att bli betydligt dyrare.
3. Jämför olika bolån. Vi rekommenderar att du tar hjälp av en låneförmedlare när du ska ansöka om bolån, exempelvis Zensum eller Compricer. Det gör det enklare att jämföra räntor från flera banker med bara en ansökan och kreditupplysning.
4. Lånelöftet är inte en garanti för att få bolån. Även om du får ett lånelöfte är det inte någon garanti för att få ett bolån. Därför ska du alltid stämma av med banken när du påbörjat en budgivning.
5. Se till att du uppfyller kraven. Innan du ansöker ska du förstås se till att du uppfyller kraven för att få lån. Det gäller framför allt dig som är egenföretagare, då bankerna ofta vill se ett eller fler bokslut för att kunna bevilja lån.